Post julfest
Jag har upplevt en av de värsta dagen efter-dagarna i mitt liv.
Eller upplever snarare, för jag är väl helt ofrivilligt mitt uppe i skiten. Självklart helt utan egen skuld.
Fast det är klart, kombinationen gå upp tidigt + ingen mat + väldigt mycket dricka kan kanske ha något med resultatet att göra.
Tyvärr kommer jag inte ihåg att jag kom hem, men eftersom jag vaknade i min egen säng så har jag en stark känsla av att jag gjorde det. Och jag vaknade dessutom med ett ryck och trodde jag försovit mig till jobbet och upptäckte att tv:n stod på med tvåans testbild flimmrande. Släpade mig upp för att ta en alvedon och upptäckte att jag var sminkad. Inte särskilt snyggt sminkad dock, eftersom make-upen hade suttit på i över 24 timmar. Och när jag väl hade krafter nog att tvätta av det vid fyra i eftermiddags (efter 35 timmar alltså) kunde jag nästan höra hur huden drog en djup suck av lättnad när mascara, rouge, ögonskugga och annat klet rann ned i handfatet och försvann ned.
Förresten: en sen eftermiddag på jobbet kom jag på att jag inte har sett Uppsala i dagsljus på över två veckor. Och så är det fortfarande, eftersom jag hann upp precis i tid för att se gatulycktorna tändas i eftermiddags. Imorgon SKA jag se stan i dagsljus. Kanske till och med passa på att vara ute i det också...
Dagens örongodis (och det enda som inte gör huvudvärken värre): Kathy's song - Eva Cassidy.
Eller upplever snarare, för jag är väl helt ofrivilligt mitt uppe i skiten. Självklart helt utan egen skuld.
Fast det är klart, kombinationen gå upp tidigt + ingen mat + väldigt mycket dricka kan kanske ha något med resultatet att göra.
Tyvärr kommer jag inte ihåg att jag kom hem, men eftersom jag vaknade i min egen säng så har jag en stark känsla av att jag gjorde det. Och jag vaknade dessutom med ett ryck och trodde jag försovit mig till jobbet och upptäckte att tv:n stod på med tvåans testbild flimmrande. Släpade mig upp för att ta en alvedon och upptäckte att jag var sminkad. Inte särskilt snyggt sminkad dock, eftersom make-upen hade suttit på i över 24 timmar. Och när jag väl hade krafter nog att tvätta av det vid fyra i eftermiddags (efter 35 timmar alltså) kunde jag nästan höra hur huden drog en djup suck av lättnad när mascara, rouge, ögonskugga och annat klet rann ned i handfatet och försvann ned.
Förresten: en sen eftermiddag på jobbet kom jag på att jag inte har sett Uppsala i dagsljus på över två veckor. Och så är det fortfarande, eftersom jag hann upp precis i tid för att se gatulycktorna tändas i eftermiddags. Imorgon SKA jag se stan i dagsljus. Kanske till och med passa på att vara ute i det också...
Dagens örongodis (och det enda som inte gör huvudvärken värre): Kathy's song - Eva Cassidy.
Kommentarer
Trackback
