Lunchbreak

Om någon i detta nu skulle fråga mig om vilken som är världshistoriens tråkigaste och mest onödiga bok så skulle jag utan att tveka svara David Silvermans 'Interpreting Qualitative Data'.
Den är så tråkig att jag inte ens finner ord för det. Död åt Silverman!

För att liva upp det hela en smula reste jag mig ur mitt hav av papper och böcker och fixade lite lunch.
Jag kan hämed meddela att världens godaste sallad är skapad: ruccola, avokado, färska champinjoner, rostade pinjenötter, parmesan, pestopasta och lite knaprigt bacon.
Medan jag smaskade fick jag ett mess från M som nöjt förkunnade att han fick åka moppe på jobbet idag. Jag har aldrig åkt moppe. Aldrig någonsin. I Italien åkte jag Vespa, men det är knappast samma sak. Men där jag växte upp hade ingen moppe. Absolut ingen, för vi bodde i ett centralt område med många fina villor. Ett tag var jag ganska nöjd med att jag aldrig förlorat min moppeoskuld, men nu när M har fått åka moppe på jobbet blir jag faktiskt lite avis.

Mer lunch (en mycket sen sådan) och mer plugg nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0