On The Rocks

Fredagsfika är inte något jag favoriserar. Men i dag var hela bordet fullt av glasstrutar. Och framför allt (ta-dah) TippTopp. Ljuva minnen till den glassen. Kunde heller inte hålla mig från att berätta om ett av dessa ljuva minnen för kollegan E och hon spärrade upp ögonen av avundssjuka.
När TippTopp försvann från marknaden första gången köpte min mamma en hel låda som hon tryckte in i frysen. De skulle väl räcka ett tag, men det gjorde de så klart inte. En dag fisked min bror upp en strut ur den lådan som det blivit lite fel på vid tillverkningen. Under chokladlagret fanns ingen vaniljglass, bara sådan där nougat som är i kulan under vaniljen. Lycka!
Den där historien lever vi fortfarande på, jag och brorsan. Och så brukar vi få något drömskt i blicken när vi pratar om det. Good times, good times...

Som en parentes är det härligt att inse att man kan varenda ord och varenda nyans i den Backstreet Boys-låt som just nu spelas på radio. Och på alla andra låtar som var på deras första skiva. Man har ett svart musikaliskt kapitel bakom sig...

Dags att be om ursäkt för att jag just nu bara bloggar om en massa dret?