Välgörenhet ger dåligt samvete

För alla er som med mig trodde att välgörenhet ger en tillfredsställande känsla kan jag bara meddela att ni har fel.
Det blir alltid samma sak. ger jag en femma känner jag att jag kunde ha gett en tia. En hundring - kunde ha gett två, och så vidare.
I morse klev en ung kille med en pappmugg i handen fram till mig på t-banan. En slant till mat åt en hemlös, sa han. Absolut, sa jag och tog fram mynten jag hittade i plånboken och lade dem i muggen. Han log. Jag med, tills jag en sekund senare drabbades av extremt dåligt samvete. Jag hade en tjuga i plånboken också, en femtiolapp och fyra hundralappar. Ändå gav jag honom sex futtiga mynt. Tänkte med en gång tanken att om jag ser honom igen ska han få det jag har på mig för stunden.

Men jag vet att det inte är mitt ansvar. Ändå mår jag fortfarande dåligt över det.

Kommentarer
Postat av: Lina

Så känner jag det också! Om man stoppar växelpengarna i burken i Ica-kassan så tänker jag efteråt att jag ju faktiskt hade en tjuga också och inte bara de där tråkiga mynten.

2007-03-29 @ 17:41:14
URL: http://linasfina.blogspot.com
Postat av: Crazypill

i know the feeling. Men det är som man säger: En kan inte göra allt, men många kan göra lite! =)

2007-03-29 @ 20:21:09
URL: http://crazypill.blogg.se
Postat av: Martin

Men bättre att ge något än ingenting.

2007-03-29 @ 22:08:34
URL: http://hellvis.blogg.se
Postat av: Elin

Lina: Ja, precis så. Det är synd...

Crazypill: Lite av en klyscha, men en sann sådan. :)

Martin: Sanning!

2007-03-31 @ 19:05:33
URL: http://ontherocks.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0