Adios and farewell

Samling vid albylbordet. Fram med automatkaffe och vetelängd från Landings.  Allt detta innehåller en äkta SR-avtackning tillsammans med konstiga presenter som chefen fiskat upp ur förrådet. Och nu börjar det kännas lite vemodigt. Som den gråtmilda människa jag är blir jag lite blank i ögonen när jag inser att jag inte kommer hit på måndag. Min sentimentala sida har jag utan tvivel ärvt av min far. Idag får den siadn ganska mycket utrymme känns det som.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0