On The Rocks

Tanken har jag brottats med länge. Kanske ännu längre än bara nu under sommaren.
Frågan vad jag egentligen sysslar med hela dagarna förblir förmodligen obesvarad, för det har jag nämligen ingen aning om. När jag bodde i gettot trodde jag att det var därför, för att gettot sög ur all inspirationslusta och livskraft ur mig. Så var det nog också, och förmodligen kommer det bli bättre med tiden här i paradiset, men just nu är min dygnsrytm så otroligt fuckad att jag inte tar mig för särskilt mycket alls på vardagarna. Jag ser på tv, slösurfar, äter, sover och promenerar. Jag socialiserar alldeles för lite. Jag solar alldeles för lite. Jag gör kanske egentligen för lite av allt som jag borde. Däremot pratar jag alldeles för mycket i telefon med M, men det skiter jag i för det gör mig så glad.

Den här dagen gick på något sätt helt mot alla mönster som dagarna innan har följt. Glodde på lite Tintin (den underbara dvd-boxen jag fick av far för ett år sedan) och somnade sedan gott. Tyvärr så gott att jag somnade om så fort klockan ringde och hade det inte varit för fröken J så hade jag nog sovit ännu. Hann ligga ute i solen i fyrtio minuter innan playa-mobilen dök upp och vi styrde kosan mot Fjällnora, som förmodligen är Upplands bästa playa. Badade, solade och snackade skit tills solens strålar blev så klena att vi frös och magarna kurrade så att det ekade. Fröken J borde satsa på en karriär som illusionist eftersom middagen som det sedan bjöds på inte alls gav sken av den ekonomiska situation som vi båda befinner oss i. Älgfilé, pasta och soltorkade tomater avnjutet på en veranda i kvällssol. Den där bruttan är sannerligen en riktig pärla!