Mamma hjälper

Mamma. Min lilla älskade mamma...
Jag vet egentligen inte varför det slumpar sig att jag gräver ned mig i min olycka just när jag pratar med henne. Kanske för att jag vet att hon finns där för mig och tröstar mig. Hon säger rätt saker. Hon säger inte bara att det kommer ordna sig. Hon säger bra saker.
Jag vet att jag kan be henne om hjälp. Hon vet att jag ogärna gör det, men hon vet samtidigt att jag vet. Och det känns bättre, det gör det faktiskt. Ljusare, lättare och mindre förlamande.
Det gör sån skillnad. Tack!


Kommentarer
Postat av: Linda

Ja det är tur att vi har våra små mammor =) Min är precis lika mysig som din låter, vet inte vad jag skulle göra utan henne =)

2006-09-11 @ 11:09:09
URL: http://lindamariaengla.blogg.se
Postat av: Elin

Linda: Ja, hon är helt ovärderlig... :)

2006-09-11 @ 11:28:43
URL: http://ontherocks.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0