Våga vägra vinter

Chefen berättade om London i dag. Då fick jag ont i magen - av längtan. Och inte ens av längtan efter London, även om det är en finfin stad. Jag längtade efter våren, sjukt mycket längtade jag efter våren.
Där var det varmt i luften och det stod påskliljor och krokus i varenda gatuhörn. Typ. I alla fall var det så jag föreställde mig det. Kanske de inte var överallt, men de var där och det är tillräckligt.

Varm luft. Sol. Påskliljor. NU!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0